Starta & driva förening
Håll ert årsmöte
Ha datorn framme under mötet. Ni går igenom dagordningen en punkt i taget, fattar besluten tillsammans och får ut ett färdigt protokoll när ni är klara.

Era stadgar bestämmer
Det här verktyget bygger på Fritidsforums stadgemall, alltså de normalstadgar en förening får när den bildas med Fritidsforums verktyg. Långt ifrån alla föreningar har dem. Har er förening egna stadgar är det era stadgar som gäller: jämför punkterna med vad era stadgar kräver, och lägg till eller ändra där de skiljer sig.
Punkt 1
Har ni handlingarna klara?
Tre dokument ska ligga på bordet när årsmötet börjar. Har ni dem inte kan verktyget skriva två av dem åt er under mötets gång, men det är bättre att veta det nu än att upptäcka det halvvägs.
Har ni de tre handlingarna?
Svara ärligt. Saknas något är det bättre att veta det nu.
Verksamhetsberättelse för året som gått
Vad föreningen faktiskt har gjort under det gångna verksamhetsåret.
Revisionsberättelse från revisorn
Revisorns granskning av räkenskaperna och styrelsens arbete.
Förslag till verksamhetsplan för året som kommer
Vad föreningen vill göra under det kommande verksamhetsåret.
Varför frågar ni om det här först?
De tre handlingarna är det årsmötet ska ta ställning till, och de är också det Fritidsforum bedömer föreningen på när årsbidraget fördelas. Ett årsmöte som hålls utan dem blir svårt att räkna med. Verktyget kan skriva verksamhetsberättelsen och verksamhetsplanen åt er under mötets gång, men revisionsberättelsen måste revisorn ha gjort i förväg.
Har ni ett sparat utkast?
Har ni förberett mötet tidigare och sparat läget som en fil, läser ni in den här. Allt ni fyllt i kommer tillbaka.
Punkt 2
Vilket möte är det här?
Börja med föreningens namn, när och var ni träffas, och vilket verksamhetsår mötet handlar om. Årtalet skrivs bara här. Resten av protokollet säger "det gångna verksamhetsåret", så det finns inget årtal att glömma längre ner.
Skriv namnet precis som det står i era stadgar.
Lokal och ort, som det ska stå i protokollet.
Året som har gått. Det skrivs bara här, och resten av protokollet säger "det gångna verksamhetsåret".
Vilket år ska stå här?
Året som har gått, alltså det år verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen handlar om. Ett årsmöte som hålls på våren behandlar normalt kalenderåret innan. Enligt Fritidsforums stadgemall är verksamhets- och räkenskapsåret kalenderår. Har er förening brutet räkenskapsår i egna stadgar skriver ni det år som gäller er.
Punkt 3
Vilka är här?
Skriv in alla som är på plats, med för- och efternamn. Listan blir protokollets närvarolista, och namnen används sedan genom hela mötet så att ni slipper skriva dem igen.
Alla som deltar i mötet, även gäster. På varje rad väljer ni om personen är röstberättigad medlem eller övrig närvarande. Ni kan lägga till och ta bort rader efter hand om fler droppar in.
Vilka ska stå med?
Alla som deltar i mötet, med för- och efternamn. På varje rad väljer ni om personen är röstberättigad medlem eller övrig närvarande, till exempel en gäst eller en fritidsledare som stöttar. Alla står i protokollet, men bara de röstberättigade räknas i röstlängden. Vem som är medlem avgörs av medlemsregistret, inte av vem som råkar sitta i rummet. Vem som helst i rummet kan ändå väljas till mötesordförande, justerare eller en post i styrelsen, om årsmötet vill det.
Punkt 4
Vem leder mötet?
Ett årsmöte behöver någon som håller i ordningen, någon som skriver protokollet och någon som i efterhand intygar att det som står stämmer.
Mötesordföranden håller i ordningen och ser till att alla får säga sitt.
Måste föreningens ordförande leda mötet?
Nej. Mötesordföranden leder just det här mötet och behöver inte vara föreningens ordförande. Många föreningar väljer med flit någon annan, eftersom mötet bland annat ska pröva om den sittande styrelsen ska få ansvarsfrihet. Föreningens ordförande för det kommande året väljs längre fram, i en egen punkt.
Mötessekreteraren skriver ner vad ni beslutar. Det är den som sitter vid datorn just nu.
Mötesordföranden och sekreteraren går inte att välja här. Justeraren ska vara en tredje person som läser igenom protokollet.
Vad gör en justerare?
Justeraren läser igenom protokollet efteråt och skriver under på att det stämmer med vad som faktiskt beslutades. Det ska vara någon annan än den som skrev protokollet och någon annan än den som ledde mötet, så att en tredje person har läst texten.
Punkt 5
Fick alla veta i tid?
Nu prövar mötet sin egen kallelse. Frågan är enkel: fick alla medlemmar veta om årsmötet i tid, på det sätt era stadgar säger?
Datumet ni skickade den, inte datumet ni bestämde er för att hålla mötet.
Vad menas med "i tid"?
Enligt Fritidsforums stadgemall ska föreningsstyrelsen kalla till årsmötet senast 14 dagar före mötet. Har er förening egna stadgar är det tiden som står där som gäller. Räkna baklänges från mötesdagen. En kallelse som gick ut för sent kan göra hela årsmötet ogiltigt, så det är värt att kontrollera innan ni går vidare.
Spelar det roll hur vi skickade den?
Ja. Era stadgar kan säga på vilket sätt kallelsen ska gå ut, och då är det det sättet som gäller. Välj helst ett sätt ni kan visa i efterhand, alltså något som lämnar spår: ett mejl går att leta upp, ett telefonsamtal gör det inte. Kryssa i alla sätt ni faktiskt använde, så skriver verktyget in dem i protokollet.
Bara om ni använde något som inte står ovanför. Skriv några ord, inte en mening.
Punkt 6
Vilka får rösta?
Röstlängden är de närvarande som har rösträtt. Ni markerade i närvarolistan vem som är röstberättigad medlem. Här ser ni resultatet och bekräftar att årsmötet fastställde det.
Vilka har rösträtt?
Hur gör vi med röstlängden?
Enligt stadgemallen har alla närvarande medlemmar rösträtt. Den som inte är medlem, till exempel en inbjuden gäst eller en fritidsledare som stöttar, står som övrig närvarande och räknas inte. Det är medlemsregistret som avgör vem som är medlem. Stämmer inte listan, gå tillbaka till Närvaro och ändra valet på raden.
Punkt 7
Vad ska mötet behandla?
Mötet fastställer att dagordningen är det som ska behandlas. Vill någon ta upp en övrig fråga är det nu det anmäls, inte senare.
Anmälde någon en övrig fråga?
Skriv en rad per fråga. De tas upp igen under punkt 18, och verktyget bär dem dit åt er. Kom inget in lämnar ni listan tom.
Vad kan tas upp under övriga frågor?
Mindre frågor som någon vill lyfta, och som inte hör hemma under någon annan punkt. Större beslut bör inte fattas här, eftersom medlemmarna inte har kunnat förbereda sig eller ens vetat att frågan skulle komma upp. Anmäl frågan nu, så tar mötet upp den under punkt 18.
Punkt 8
Vad blev gjort, och hur gick ekonomin?
Två handlingar läggs fram och godkänns var för sig: styrelsens berättelse om vad föreningen gjort under året, och revisorns granskning av ekonomin.
Två handlingar, två beslut
Verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen läggs fram var för sig, och protokollet hänvisar till dem som bilaga 1 och 2. Revisionsberättelsen måste revisorn ha skrivit i förväg, den går inte att formulera under mötet.
Vad menas med bilaga?
Handlingarna skrivs av föreningen själv och genereras inte av verktyget. Protokollet hänvisar till dem som bilaga 1, 2 och 3, så att den som läser protokollet i efterhand vet vad årsmötet faktiskt hade framför sig. Häfta ihop dem med det justerade protokollet när ni laddar upp allt i MyClub.
Verksamhetsberättelsen
Ni svarade att den inte var klar, så ni skriver den här. Texten blir ett eget Word-dokument i zip-filen på slutet.
Vad ska stå i verksamhetsberättelsen?
- Vad ni har gjort under året, och ungefär när. Skriv ut datum eller månad för de större sakerna.
- Aktiviteter, läger, resor, kurser och evenemang. Ungefär hur många som var med.
- Att styrelsen har haft möten, och gärna hur många. Det visar att föreningen har varit igång.
- Att ni har planerat inför årsmötet.
- Sådant som inte blev av, om ni vill. En ärlig berättelse är mer värd än en snygg.
Är det okej att skriva den under mötet?
Det går, och det är mycket bättre än att inte ha någon alls. Men egentligen ska handlingen skickas ut med kallelsen, så att medlemmarna hinner läsa den innan de tar ställning. Skriver ni den på mötet godkänner medlemmarna något de just har hört läsas upp. Låt det bli så här i år om det behövs, och sätt en påminnelse om att ha den klar i god tid nästa gång.
Vad ska verksamhetsberättelsen innehålla?
Vad föreningen faktiskt har gjort under året som gått, inte vad ni planerar framåt. Aktiviteter, projekt, ungefär hur många som deltog och vad ni lärt er. Den behöver inte vara lång. Fritidsforum har en mall och en guide på fritidsforum.se, och berättelsen är ett av de underlag förbundet behöver för att räkna er som en aktiv förening i bidragsansökan.
Måste revisorn vara med på mötet?
Nej. Revisorn är ofta inte medlem i föreningen och har ingen skyldighet att komma. Berättelsen ska ändå läsas upp så att alla får höra vad granskningen kom fram till, och då gör mötesordföranden det. Protokollet skriver ut vilket av de två som hände, eftersom det ska stämma med vad som faktiskt skedde i rummet. Är något i berättelsen oklart och revisorn inte finns på plats att svara: fråga hellre än att gissa, och hör av er till kansliet om ni fastnar.
Vad är en revisionsberättelse?
Ett dokument som revisorn skriver efter att ha granskat föreningens räkenskaper och styrelsens arbete. Revisorn brukar avsluta med att föreslå om årsmötet ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Revisorn behöver få räkenskaperna i god tid före mötet för att hinna granska dem.
Revisionsberättelsen saknas
Ni svarade på startsidan att den inte finns. Då kan årsmötet inte godkänna den, utan beslutar att ta upp den på ett extra årsmöte när revisorn är klar. Frågan om ansvarsfrihet i nästa steg bordläggs på samma sätt.
Punkt 9
Får styrelsen ansvarsfrihet?
Nu prövar medlemmarna styrelsens arbete under året som gått. Beviljad ansvarsfrihet betyder att årsmötet godkänner hur styrelsen skött uppdraget och inte tänker rikta krav mot den i efterhand.
Vad betyder ansvarsfrihet?
Att årsmötet godkänner hur styrelsen skött föreningen under året och avstår från att rikta ekonomiska krav mot ledamöterna i efterhand. Beviljas den inte står styrelsen kvar med sitt ansvar, och det är en allvarlig sak som nästan alltid behöver redas ut med hjälp utifrån. Revisorn brukar föreslå vad mötet ska göra. Mötet kan också bordlägga frågan till ett extra årsmöte, till exempel när revisionsberättelsen saknas eller något behöver utredas först.
Vilka får rösta om ansvarsfrihet?
Enligt stadgemallen §4 mom 4 har den avgående styrelsens ledamöter inte rösträtt i frågan om sin egen ansvarsfrihet. De får vara med i rummet och svara på frågor, men de röstar inte om sig själva. Det påverkar inte röstlängden ni fastställde tidigare, den står kvar som den är.
Skriv kort vad mötet kom fram till, till exempel att en utomstående ska granska räkenskaperna. Texten hamnar i protokollet.
Punkt 10
Vilka ska leda föreningen?
Först bestämmer mötet hur stor styrelsen ska vara, sedan väljs personerna. Antalet ni sätter här avgör hur många platser som finns att fylla i nästa steg, så tänk efter innan ni går vidare.
Först: hur stor ska styrelsen vara?
Utöver ordföranden. Minst två.
Frivilligt. Noll är vanligt.
Hur många ska vi vara?
Enligt Fritidsforums stadgemall behövs en ordförande och minst två ordinarie ledamöter, alltså minst tre personer. Fler går bra. Tänk efter hur många poster ni faktiskt kan fylla innan ni bestämmer antalet: siffran ni sätter här blir antalet platser i nästa steg, och alla platser ska fyllas. Vill ni ändra er går det att gå tillbaka hit.
Varför ojämnt antal?
Med ett ojämnt antal personer i styrelsen kan en omröstning inte sluta lika. Räkna med ordföranden: en ordförande och två ledamöter blir tre, vilket är ojämnt. En ordförande och tre ledamöter blir fyra, och då kan rösterna fastna. Det är en rekommendation och inget krav. I en liten förening där alla ändå pratar sig samman spelar det sällan roll, och stadgarna säger ingenting om saken.
Vad gör en ersättare?
En ersättare träder in när en ordinarie ledamot inte kan delta, och har då samma rätt att vara med och besluta. Ersättare är frivilliga, och många mindre föreningar väljer inga alls. Skriv noll om ni inte väljer några.
Sedan: vilka väljs?
Den som leder föreningen under året som kommer. Behöver inte vara samma person som ledde det här mötet.
Kan vi välja någon som inte är här?
Ja, om personen har sagt ja i förväg. Ingen kan väljas till ett uppdrag den inte känner till eller inte vill ha. Fråga alltid först. Välj då "Någon annan" i listan och skriv namnet, så kommer det med i protokollet på samma sätt som de närvarande.
Platserna kommer från antalet ni bestämde ovan. Ändra antalet om ni vill ha fler eller färre.
Punkt 11
Vem granskar ekonomin?
Revisorn läser föreningens räkenskaper och styrelsens arbete under året som kommer, och skriver en berättelse till nästa årsmöte. Uppdraget är att granska styrelsen, och därför kan revisorn inte sitta i den.
Ska ha fyllt 18 år och stå utanför styrelsen. Behöver inte vara medlem och behöver inte ha varit med på mötet, men ska ha sagt ja i förväg.
Vem kan vara revisor?
Någon som fyllt 18 år och som står utanför styrelsen. Det behöver inte vara en yrkesrevisor: en fritidsledare, en lärare, en tränare eller någon aktiv i en annan förening fungerar bra. Personen behöver inte vara medlem och behöver inte ha varit med på mötet, men ska ha sagt ja i förväg. Undvik någon som är närstående till en styrelseledamot, alltså familj, sambo eller partner, eftersom granskningen då inte är oberoende.
Frivilligt. Lämna tomt om ni inte valde någon.
Behöver vi en revisorsersättare?
Nej, stadgemallen kräver bara en revisor. En ersättare är en trygghet om den ordinarie revisorn blir sjuk eller flyttar under året, och kostar ingenting att välja. Samma regler gäller: myndig och utanför styrelsen.
Punkt 12
Kom det in några motioner?
En motion är ett förslag som en medlem skickat in till styrelsen före mötet. Punkten ska tas upp även när svaret är nej, för då konstaterar mötet det och protokollet visar att frågan ställdes.
Vad är en motion?
Ett skriftligt förslag från en medlem till årsmötet, inskickat före mötet. Det är medlemmarnas sätt att påverka föreningen utan att sitta i styrelsen. Mötet ska besluta om varje motion: bifalla den betyder att förslaget går igenom, avslå att det inte gör det. Kom det inga motioner in ska punkten ändå tas upp och konstateras, eftersom stadgarna kräver att frågan ställs.
I protokollet: ”Inga motioner har inkommit, därför har inga motioner behandlats under årsmötet.”
Motionerna, en i taget
Skriv kort vad förslaget gäller och vad mötet beslutade. Bifalla betyder att förslaget går igenom, avslå att det inte gör det.
Punkt 13
Vad ska hända nästa år?
Nu vänder mötet blicken framåt: planen för verksamheten antas, och medlemsavgiften bestäms för det kommande året.
Verksamhetsplanen
Ni svarade att den inte var klar, så ni skriver den här. Texten blir ett eget Word-dokument i zip-filen på slutet.
Vad ska stå i verksamhetsplanen?
- Vad ni vill göra under det kommande året. Aktiviteter, projekt, läger eller resor.
- Ungefär när sakerna ska hända, om ni vet. Höst eller vår räcker gott.
- Vad ni vill uppnå. Fler medlemmar, en ny verksamhet, ett samarbete.
- Att styrelsen ska ha regelbundna möten under året.
- En sida räcker. Planen ska gå att följa, inte imponera.
Är det okej att skriva den under mötet?
Det går, och det är mycket bättre än att inte ha någon alls. Men egentligen ska handlingen skickas ut med kallelsen, så att medlemmarna hinner läsa den innan de tar ställning. Skriver ni den på mötet godkänner medlemmarna något de just har hört läsas upp. Låt det bli så här i år om det behövs, och sätt en påminnelse om att ha den klar i god tid nästa gång.
Vad ska verksamhetsplanen innehålla?
Vad föreningen vill göra under året som kommer. Aktiviteter, projekt, kanske en resa eller ett läger. Det räcker med en sida. Planen tas fram av styrelsen och antas av årsmötet, och den är ett av underlagen när Fritidsforum bedömer om föreningen är aktiv. En mall och en guide finns på fritidsforum.se.
Hela kronor per år. Noll är tillåtet och vanligt i unga föreningar.
Måste vi ta ut en avgift?
Nej. Avgiften får vara 0 kr. En avgift är en tröskel att ta sig över för den som vill vara med, och i en ung förening är medlemmarna värda mer än pengarna. Samtidigt är en liten avgift ett sätt att visa att medlemskapet är ett aktivt val. Ni bestämmer själva, och ett kommande årsmöte kan ändra beslutet.
Punkt 14
Hade styrelsen egna förslag?
Styrelsens egna förslag till årsmötet, till exempel en stadgeändring eller ett större inköp. Precis som med motionerna tas punkten upp även när svaret är nej.
Vad räknas som ett förslag från styrelsen?
Något styrelsen vill att årsmötet ska besluta om, och som inte hör hemma under någon annan punkt. Vanliga exempel är en stadgeändring, ett större inköp eller ett beslut om att gå med i ett samarbete. Förslaget ska ha gått ut med kallelsen om det är av större betydelse, så att medlemmarna hunnit tänka efter före mötet.
I protokollet: ”Styrelsen hade inga förslag till årsmötet.”
Förslagen, ett i taget
Punkt 15
Kunde ni välja en valberedning?
Valberedningen frågar runt inför nästa årsmöte och föreslår vilka som ska väljas. Hittar ni ingen som vill får årsmötet besluta att lämna posterna vakanta. Det är tillåtet. Att hoppa över punkten är det inte.
Vad gör en valberedning?
Valberedningen förbereder nästa årsmötes val. Under året frågar de runt bland medlemmarna vilka som vill ta uppdrag, och lägger fram ett förslag på ordförande, styrelse och revisor. Det gör att valen inte behöver improviseras fram i rummet. Två eller tre personer räcker gott, och de bör inte själva sitta i styrelsen, eftersom de föreslår vilka som ska sitta där.
Är det okej att ingen valberedning väljs?
Ja, om årsmötet fattar ett aktivt beslut om det. Skillnaden är viktig: att hoppa över punkten är inte tillåtet, eftersom stadgarna kräver att frågan tas upp. Att ta upp den och besluta om vakans är helt korrekt. Det händer i många små föreningar. Styrelsen får då själv förbereda valen till nästa årsmöte, och det kan vara värt att ta upp frågan igen under året.
I protokollet: ”Ingen valberedning kunde väljas. Årsmötet beslutade att lämna valberedningens poster vakanta under det kommande verksamhetsåret.”
Vilka valdes?
Två eller tre personer räcker gott. De bör inte själva sitta i styrelsen, eftersom de föreslår vilka som ska sitta där.
Punkt 16
Vad sades om de övriga frågorna?
Här behandlas det som anmäldes när ni fastställde dagordningen. Verktyget har burit frågorna hit åt er.
Ingen anmälde någon övrig fråga när ni fastställde dagordningen. I protokollet: ”Inga övriga frågor behandlades.”
Hur mycket ska vi skriva?
En kort rad räcker: vad mötet kom fram till, eller att frågan diskuterades utan att något beslutades. Kom ihåg att större beslut inte bör fattas under övriga frågor, eftersom medlemmarna inte har kunnat förbereda sig. Blev det ändå ett beslut som får konsekvenser, skriv gärna en rad om att frågan tas upp ordentligt vid nästa möte.
Punkt 17
Det som inte står i protokollet
Protokollet skickas vidare till kommun, bank och bidragsgivare, och där hör inga telefonnummer hemma. Kontaktuppgifterna och intygandena samlas därför i ett följebrev som bara går till Fritidsforum.
Uppgifterna här hamnar inte i protokollet
De skrivs i ett eget brev som bara går till Fritidsforum.
Varför ett eget brev?
Protokollet är föreningens officiella dokument och skickas vidare till kommun, bank och bidragsgivare. En enskild persons telefonnummer har inget där att göra. Samtidigt behöver Fritidsforum kunna nå ordföranden och revisorn när handlingarna behandlas. Följebrevet löser båda: uppgifterna finns, men bara där de behövs.
Föreningens ordförande
Vald revisor
Både e-post och mobilnummer behövs, så att kansliet kan nå revisorn.
Föreningen intygar
Vad innebär det?
Att era medlemmar får räknas med när Fritidsforum söker statsbidrag, och att föreningen därmed kan få del av det årliga bidraget. I gengäld behöver ni visa att föreningen är demokratisk och aktiv: ett årsmöte hållet enligt stadgarna, en verksamhetsberättelse som visar vad ni gjort, och ett aktuellt medlemsregister med varje medlems fullständiga födelsedatum. Födelseår räcker inte, det är hela datumet förbundet behöver.
Varför frågar ni om det?
Staten betalar bidrag per medlem och förening en gång, inte två. Är föreningen redan ansluten till ett annat riksförbund som räknar er i sitt bidrag kan Fritidsforum inte göra det också. Är ni osäkra på vad som gäller för er, hör av er till kansliet innan ni skickar in.
Punkt 18
Handlingarna är färdiga
Här är protokollet och följebrevet. Ladda ner dem, skriv under och ladda upp dem i MyClub. Ett protokoll räknas först när det är justerat.
Dokumentet är inte klart än
Ett protokoll räknas först när det är justerat. Skriv ut det, låt mötesordföranden, sekreteraren och justeraren skriva under för hand, och ladda sedan upp det underskrivna protokollet tillsammans med följebrevet och bilagorna i MyClub. Det är det underlaget Fritidsforum bedömer föreningen på.
Ni får en zip-fil med två Word-dokument: årsmötesprotokollet och följebrevet till Fritidsforum.
Spara ett utkast
Allt ni fyllt i försvinner när ni stänger fliken. Vill ni kunna gå tillbaka till mötet senare sparar ni läget som en fil, och läser in den på första steget nästa gång.
Filen innehåller medlemmarnas namn. Spara den där ni sparar föreningens andra handlingar, och radera den när mötet är inlämnat.
Skriv fortsättningen på ”Årsmötet beslutade att …”, alltså i att-form och med liten bokstav.