Flickor i patriarkala miljöer
Tid 2003
Projektledare Marie Eriksson, Kipa Poikolainen
Bidragsgivare Ungdomsstyrelsen
Bakgrund: Fritidsforum har under hela 1990-talet uppmärksammat flickors villkor i samhället. Utifrån ett fritidsperspektiv har man startat och initierat många
bra verksamheter vars syfte varit att på olika sätt lyfta fram flickor och deras behov. En del av projekten har speciellt vänt sig till flickor som har sina rötter i länder utanför Sverige.
Det finns många goda erfarenheter av alla dessa projekt men verkligheten visar att mycket fattas och att det görs för lite fortfarande. Det krävs ständiga insatser och förändringsarbete på olika plan. Det är även ytterst viktigt att tillfälliga projekt utvecklas till ordinarie verksamhet och på det viset blir en del av vardagen inom olika verksamheter.
Vi vill inte påstå att alla tonårsflickor, som har föräldrar som invandrat till Sverige, har likadana uppväxtvillkor och brottas med samma problem. Det finns stora variationer beroende på familjernas klassmässiga ställning i samhället, vilket land familjen kommer ifrån, om familjen levt i storstad eller på landsbygden i sitt hemland och graden av integration i det svenska samhället. Trots alla skillnader finns det vissa gemensamma nämnare för många flickor som till exempel att lära sig handskas med tillgången till flera språk och kulturer. Forskarna talar både om att flickorna är kluvna mellan två kulturer och att flickorna skapar en egen dubbel kultur eller till och med en ny kultur, så kallad synkretisk kultur.
Erfarenheter visar trots allt att det finns flickor från dessa grupper som har det problematiskt och att de inte får tillräckligt med stöd för att kunna integrera sig i samhället och leva ett bra liv. Vi har även kunnat märka att vuxna som arbetar med dessa flickor känner sig osäkra på hur de ska bemöta flickorna. Osäkerheten kretsar ofta kring vilket är det bästa stödet, rädslan att göra något fel.
Fritidsforum vill arbeta utifrån ett perspektiv att alla människor har rätt till integration. Det handlar inte om vi och dom, utan det handlar om vilket samhälle vi skapar för alla människor. Det finns bostadsområden där människor känner ett utanförskap och en frustration. Det finns föräldrar som inte längre orkar vara föräldrar till sina barn. Det finns möten som inte längre är ömsesidiga och respektfulla, utan fyllda med desperation och hat.
Vi tror att det finns möjligheter till bra möten och samtal bl a inom skolan och fritidsverksamheter, men till det behövs initiativ och arbete från flera håll. Vi vill använda våra kunskaper och erfarenheter om tonårsflickor och fritidsverksamhet, för att skapa nya möjligheter och möten för där man lägger tonvikten på samtal. Vi vill även skapa nätverk bland vuxna människor, föräldrar och personal inom olika verksamheter för att föra arbetet vidare.
Målgrupp: Flickor i områden med många invandrare. Flickor som annars inte kommer i kontakt med organiserade fritidsaktiviteter. Som bas för verksamheten är Sofielunds fritidsgård, Malmö, som en av tre gårdar som ingick i projektet. Sofielund vara vår ”expertgård”, personalen har en gedigen kunskap om könssocialisation, projektarbete och dom har även kontakter med invandrarorganisationer.
Vi ser det som mycket viktigt att samarbeta med lokala föreningar, som redan har kontakt med dessa flickor, i området och genom dessa även skapa kontakter till flickors föräldrar och andra vuxna.
Metod:
1.Starta ett eller flera lokala pilotprojekt i syfte att nå invandrarflickor som inte vanligtvis deltar i fritidsverksamheter. Använda fritidsgården som bas för att nå flickorna. Skapa även kontakter till lokala invandrarföreningar.
2. Arrangera seminarium kring frågor “Flickor med invandrarbakgrund”, samla forskare och praktiker, erfarenhetsutbyte, diskussioner. Vi använder av oss
de erfarenheter som kommit ur det lokala projektet.
3. Dokumentera det man kommit fram till i projektet genom kontinuerlig dokumentation(dagboksanteckningar, metodbeskrivningar)
Projektet består av tre olika delar som sinsemellan hänger ihop. Att arbeta med dessa tre olika delar innebär att man arbetar med metodutvecklingen på olika nivåer. De konkreta erfarenheterna är viktiga att lyfta fram i olika sammanhang, man behöver jämföra olika verksamheter och insatser, diskutera men även skapa kontakt med forskare kring frågor som rör dessa flickor.
Syfte
Att utveckla metoder som gör det möjligt att hitta vägar till flickor som vanligtvis inte nås av det organiserade fritidsutbudet.
Att sprida erfarenheter till fritidsledare och andra vuxna om arbetet med flickorna.
Att projektet kan fortsatta att leva vidare i den ordinarie verksamheten på fritidsgårdarna
Att finna samarbetsformer för fritidsledare och invandrarorganisationer.
Målgrupp
Projektets första del vänder sig till flickor 12-17 år. Den andra delen vänder sig till framförallt till vuxna som i sitt arbete möter flickor, fritidsledare och aktiva i invandrarföreningar.
Mål
För fritidsgården
Att utveckla fritidsgårdens verksamhet på sådant sätt att den kan tillgodose behov som vissa flickor har, flickor som vanligtvis inte deltar i verksamheten.
För Fritidsforum
Att dokumentera vad som händer under projektet gång
Att ge ut en skrift för att sprida erfarenheter och metoder till andra
Att under och efter projektet erbjuda fritidsledarna utbildning kring frågor som rör flickor med invandrarbakgrund
För de deltagande flickorna
Att diskutera om komma fram till vilka behov de själva har angående bland annat fritiden.
För fritidsledarna
Utöka kunskaper i att bemöta och tillgodose flickors behov av
fritidsverksamhet.