”1+3”, samverkan mellan första och tredje sektorn som metod
Tid 2011-2012
Projektledare Fritidsforums del av projektet leds av Staffan Lindqvist, 0703 399119, staffan@hemgarden.org
Bidragsgivare Ungdomsstyrelsen
”1+3” är ett projekt som går ut på att synliggöra samverkan mellan kommunal verksamhet och det civila samhället. Tanken är att nå ny kunskap om samverkansformer och att öka erfarenhetsutbytet mellan kommuner för att stärka utveckling och förnyelse i ungdomsarbetet.
10 intressanta exempel på samverkan där medlemmar från Fritidsforums är en av parterna deltar.
Projektet genomförs parallellt av Fritidsforum, Biblioteksföreningen och Sveriges Musik- och Kulturskolor. Det innebär att det deltar 10 lärande exempel från vart och ett av dessa områden. De huvudsakliga aktiviteterna kommer att vara två nationella träffar där alla 30 strålar samman för erfarenhetsutbyte och identifiering av framgångsfaktorer.
Projektet bekostas av Ungdomsstyrelsen och kommer att dokumenteras av Sektor Tre som är en tankesmedja inriktad på forskning kring det civila samhället.
De nationella träffarna äger rum 21/10 2011 och 27/1 2012. Processen följs och dokumenteras av forskare som kommer att presentera resultaten i en skriftlig rapport.
För Fritidsforum deltar i projektet:
Athena fritidsgård i Umeå
Ursvikens fritidsgård i Skellefteå
Björna fritidsgård i Örnsköldsvik
Stenhagens fritidsgård i Uppsala
Kultur- och Fritidsförvaltningen i Karlstad
Fisksätra Folkets Hus i Nacka
Ungdom I Centrum i Växjö
Vivalla fritidsgård i Örebro
Sofielunds fritidsgård i Malmö
Allaktivitetshuset i Lindängen, Malmö
Unga leder unga
Tid 2011-2012
Projektledare Viktoria Wisén
Bidragsgivare Allmänna Arvsfonden
Ett tvåårigt projekt som syftar till att skapa en etablerad ungdomsledarutbildning för unga på fritidsgårdar och andra mötesplatserna.
Centralt är det demokratiska förhållningssättet och det icke-formella lärandet.
Projektgårdarna är Linerogården i Lund, Bergsjögården i Göteborg, Älvan mötesplats för tjejer i Karlstad och Fritidsgården Söder i Skellefteå.
Ledare och ungdomar- fokusgrupper kommer att få möjlighet till att påverka och utforma en utbildning för unga som vill ta ett större ansvar på fritidsgårdar och mötesplatser för att utveckla sin kompetens. Det handlar om att vägleda de unga i vuxenblivande. T.ex. om att lära sig att ta ansvar för sig själv och för andra, förstå demokrati och ha olika perspektiv, förverkliga sig själv och kunna leda andra som är yngre
Projektet startade augusti 2011 och under hösten kommer projektledaren att träffa Fokusgrupper för att se vad de har för förväntningar på en ung ledarutbildning.
Projektledaren komma att ha en referensgrupp bestående av ungdomsorganisationer som genomför ungdomsledarutbildningar där KFUM-KFUK, Vi Unga, Svenska scoutrådet och 4H- gårdarna är med. Referensgruppen kommer att fungera som bollplank för värdegrunds- och metodfrågor och viss mån som kvalitetssäkring. Här kommer ett samtal om det icke-formella lärandet att föras. Till projektet kommer också Metodhandledare var knutna. Metodhandledarna har erfarenhet av att arbeta med metoder som stärker egenkraften och ökar förståelsen av samspel med andra och att kunna ta på sig en ledarroll.
Under våren 2012 kommer tre pilotutbildningar att hållas på tre olika ställen i landet.
Projektverksamhet
Ungdomsinflytande, demokrati och empowerment >>>
Avslutade projekt
Flickor i patriarkala miljöer >>>
Mobilisering av flickor/kvinnor i Vårbygård >>>
> Mikroprojekt 2009-2010
Fritidsforum stödjer små projekt som på olika sätt stärker ungdomarnas inflytande och utgår ifrån empowerment.
Stor & Stark
Ett metod och informationsutvecklingsprojekt om alkohol inom fritidsgårdsverksamheterna.
Tid 15 mars 2001 – 14 mars 2003
Ägare Svenska Kommunförbundet och Fritidsforum
Bidragsgivare Socialdepartementet
Projektledare Per-Olov Rask, Sv Kommunförbundet. Helena Henriksson, Fritidsforum.
EU-anslutningen medför förändringar för den svenska alkoholpolitiken. En effekt av denna är tex. att kommunerna måste utveckla det alkoholskadeförebyggande arbetet bland ungdomar. Fritidsgårdarna i kommunerna har som en icke-myndighet en viktig uppgift inom det primärpreventiva området. Fritidsgårdarnas insatser måste präglas av ständig kompetensutveckling och sättas in i ett brett sammanhang. Projektet ”Fritidsgårdarna och alkoholpolitiken, ett lokalt utvecklingsarbete” är ett nödvändigt led i detta sammanhang.
Ungdomars alkoholanvändning sker i regel på deras fritid, utanför skoltid och på annan plats än i hemmet. De lokala fritidsgårdsverksamheterna utgör en naturlig plats där ungdomar kan umgås och möta vuxna i otvungna situationer. I kontakt med både den vuxna personalen och de äldre ungdomarna på fritidsgårdarna får de yngre gårdsbesökarna skapa och testa sina självbilder samt möjligheter att etablera ett eget förhållningssätt visavi allehanda livsföreteelser. Möjligheterna för gårdarna att nå en stor del av ungdomarna i närområdet är goda. Gårdspersonal har i regel stor erfarenhet och kunskap i såväl relationsskapande arbete som i drogförebyggande arbete. Att möta de förändrade alkoholpolitiska förutsättningarna och dess konsekvenser bör därför utgå från redan etablerade arbetsmetoder på gårdarna.
Ungdomarna bör ges stora möjligheter att forma det lokala utvecklingsarbetet efter egna önskemål genom att tex. bredda frågan om tillgänglighet och användning av alkohol till en fråga om hälsa, livsstil och livskvalitet.
Mål för projektet: Personal och besökare på de lokala fritidsgårdsverksamheterna (kommunalt såväl som alternativt drivna) erhåller en ökad kunskapsnivå om den svenska alkoholpolitiken och därmed förbereds för dess ändrade förutsättningar.
Gårdarna utvecklar medvetna arbetssätt/arbetsmetoder (egna metoder) som stödjer enskilda ungdomar och ungdomsgrupper med de problem och de negativa effekter förändringarna för den svenska alkoholpolitiken kan komma att medföra.
utveckla arbetsmetoderna/arbetssätten för en lärande organisation, efter lokala förutsättningar samt utgår från gårdsbesökarnas egna åsikter och önskemål om drog- och alkoholpreventivt arbete.
Utveckla den lokal samverkan mellan alla nivåer i syfte att konkretisera förväntningar och stärka varandras roller i arbetet kring de totala alkoholfrågorna.
Bygga vidare på det förändringsarbete som redan görs genom att kartläggning inventering det befintliga lokala arbetet.
främja lokala diskussioner om problem och förtjänster med: – innehållet i den svenska alkoholpolitiken, – ett alkoholpreventivt arbete – samt fritidsgårdsverksamheternas roll i detta sammanhang.
Stärka ungdomars eget engagemang och intresse i syfte att påverka sina egna och andra ungdomars attityder till alkohol.
Metoder för projektet: Ambitionerna med projektet innebär dels att en beredskap för alkoholpolitiska förändringar etableras bland Sveriges fritidsgårdar generellt dels ett metodutvecklingsarbete på den enskilda fritidsgården. Projektupplägget kan sägas vara tredelat: en bred informationskampanj i del ett, fördjupnings- och metodutvecklingsarbete i del två och avslutningsvis summering och resultatredovisning i del tre.
Det nationella projektet Stor & Stark genomfördes i fem olika steg.
Steg 1: En informationspärm för landets samtliga kommuner kring alkoholfrågan.
Steg 2: Regionala träffar för landets samtliga kommuner.
Steg 3: Seminarieserien.
Steg 4: Fördjupningsserien.
28 kommuner erbjöds möjligheten att därutöver deltaga i en fördjupningsserie, vi väljer ut ca fem kommuner. Syftet med fördjupningsserien är att stärka hela det lokal projektet/utvecklingsarbetet. Lokalt i den egna kommunen.
Steg 5: Nationell konferens.
Steg 6: Revidering av Informationspärm.
Flickor i patriarkala miljöer
Tid 2003
Projektledare Marie Eriksson, Kipa Poikolainen
Bidragsgivare Ungdomsstyrelsen
Bakgrund: Fritidsforum har under hela 1990-talet uppmärksammat flickors villkor i samhället. Utifrån ett fritidsperspektiv har man startat och initierat många
bra verksamheter vars syfte varit att på olika sätt lyfta fram flickor och deras behov. En del av projekten har speciellt vänt sig till flickor som har sina rötter i länder utanför Sverige.
Det finns många goda erfarenheter av alla dessa projekt men verkligheten visar att mycket fattas och att det görs för lite fortfarande. Det krävs ständiga insatser och förändringsarbete på olika plan. Det är även ytterst viktigt att tillfälliga projekt utvecklas till ordinarie verksamhet och på det viset blir en del av vardagen inom olika verksamheter.
Vi vill inte påstå att alla tonårsflickor, som har föräldrar som invandrat till Sverige, har likadana uppväxtvillkor och brottas med samma problem. Det finns stora variationer beroende på familjernas klassmässiga ställning i samhället, vilket land familjen kommer ifrån, om familjen levt i storstad eller på landsbygden i sitt hemland och graden av integration i det svenska samhället. Trots alla skillnader finns det vissa gemensamma nämnare för många flickor som till exempel att lära sig handskas med tillgången till flera språk och kulturer. Forskarna talar både om att flickorna är kluvna mellan två kulturer och att flickorna skapar en egen dubbel kultur eller till och med en ny kultur, så kallad synkretisk kultur.
Erfarenheter visar trots allt att det finns flickor från dessa grupper som har det problematiskt och att de inte får tillräckligt med stöd för att kunna integrera sig i samhället och leva ett bra liv. Vi har även kunnat märka att vuxna som arbetar med dessa flickor känner sig osäkra på hur de ska bemöta flickorna. Osäkerheten kretsar ofta kring vilket är det bästa stödet, rädslan att göra något fel.
Fritidsforum vill arbeta utifrån ett perspektiv att alla människor har rätt till integration. Det handlar inte om vi och dom, utan det handlar om vilket samhälle vi skapar för alla människor. Det finns bostadsområden där människor känner ett utanförskap och en frustration. Det finns föräldrar som inte längre orkar vara föräldrar till sina barn. Det finns möten som inte längre är ömsesidiga och respektfulla, utan fyllda med desperation och hat.
Vi tror att det finns möjligheter till bra möten och samtal bl a inom skolan och fritidsverksamheter, men till det behövs initiativ och arbete från flera håll. Vi vill använda våra kunskaper och erfarenheter om tonårsflickor och fritidsverksamhet, för att skapa nya möjligheter och möten för där man lägger tonvikten på samtal. Vi vill även skapa nätverk bland vuxna människor, föräldrar och personal inom olika verksamheter för att föra arbetet vidare.
Målgrupp: Flickor i områden med många invandrare. Flickor som annars inte kommer i kontakt med organiserade fritidsaktiviteter. Som bas för verksamheten är Sofielunds fritidsgård, Malmö, som en av tre gårdar som ingick i projektet. Sofielund vara vår ”expertgård”, personalen har en gedigen kunskap om könssocialisation, projektarbete och dom har även kontakter med invandrarorganisationer.
Vi ser det som mycket viktigt att samarbeta med lokala föreningar, som redan har kontakt med dessa flickor, i området och genom dessa även skapa kontakter till flickors föräldrar och andra vuxna.
Metod:
1.Starta ett eller flera lokala pilotprojekt i syfte att nå invandrarflickor som inte vanligtvis deltar i fritidsverksamheter. Använda fritidsgården som bas för att nå flickorna. Skapa även kontakter till lokala invandrarföreningar.
2. Arrangera seminarium kring frågor “Flickor med invandrarbakgrund”, samla forskare och praktiker, erfarenhetsutbyte, diskussioner. Vi använder av oss
de erfarenheter som kommit ur det lokala projektet.
3. Dokumentera det man kommit fram till i projektet genom kontinuerlig dokumentation(dagboksanteckningar, metodbeskrivningar)
Projektet består av tre olika delar som sinsemellan hänger ihop. Att arbeta med dessa tre olika delar innebär att man arbetar med metodutvecklingen på olika nivåer. De konkreta erfarenheterna är viktiga att lyfta fram i olika sammanhang, man behöver jämföra olika verksamheter och insatser, diskutera men även skapa kontakt med forskare kring frågor som rör dessa flickor.
Syfte
Att utveckla metoder som gör det möjligt att hitta vägar till flickor som vanligtvis inte nås av det organiserade fritidsutbudet.
Att sprida erfarenheter till fritidsledare och andra vuxna om arbetet med flickorna.
Att projektet kan fortsatta att leva vidare i den ordinarie verksamheten på fritidsgårdarna
Att finna samarbetsformer för fritidsledare och invandrarorganisationer.
Målgrupp
Projektets första del vänder sig till flickor 12-17 år. Den andra delen vänder sig till framförallt till vuxna som i sitt arbete möter flickor, fritidsledare och aktiva i invandrarföreningar.
Mål
För fritidsgården
Att utveckla fritidsgårdens verksamhet på sådant sätt att den kan tillgodose behov som vissa flickor har, flickor som vanligtvis inte deltar i verksamheten.
För Fritidsforum
Att dokumentera vad som händer under projektet gång
Att ge ut en skrift för att sprida erfarenheter och metoder till andra
Att under och efter projektet erbjuda fritidsledarna utbildning kring frågor som rör flickor med invandrarbakgrund
För de deltagande flickorna
Att diskutera om komma fram till vilka behov de själva har angående bland annat fritiden.
För fritidsledarna
Utöka kunskaper i att bemöta och tillgodose flickors behov av
fritidsverksamhet.
Mobilisering av flickor/kvinnor i Vårbygård
Projektansvarig Lisa Ingestad
Fritidsforum i samarbete med Vårbygård, Huddinge kommun och Kvinnoforum (Xist) genomförde en förstudie i syfte att utveckla en ny form av områdesarbete där fritidsgården är den samordnade kraften. Gården har utvecklat metoder för empowerment med stöd av extern processledare, och har tillsammans med tonårsflickorna och kvinnorna i området kartlagt och analyserat områdets behov. Detta har resulterat i ett flertal samverkansprojekt i området samt stärkt så väl flickorna som kvinnorna i området. Projektet har samfinansierat av fritidsgården och Fritidsforum.
När möten betyder något
– om generationsövergripande mötesplatsers betydelse för ungdomar att reflektera över droger och vuxenblivande.
Tid start hösten 2010
Projektledare Ronny Bengtsson
Bidragsgivare Socialstyrelsen/Folhälsoinstitutet
Utveckla metoder och exempel på mötesplatser för alla åldrar. Att öka antalet träffpunkter för barn- och unga med möjlighet att möta vuxna förebilder i ett positivt sammanhang. Syftet är att visa på vikten av generationsmöten där barn- och unga i sin process av vuxenblivande får möjlighet att träffas i sammanhang utan alkohol som gör att man väljer att skjuta på alkoholdebuten, då myten om att bli vuxen genom att dricka sig berusad, kan avväpnas. Med förebild från mötesplatser med generationsövergripande arbetssätt, vill vi stimulera till fler mötesplatser med positiva vuxenkontakter för barn- och unga.
Deltagande gårdar är Trädet (Örebro), Aktivitetshuset (Göteborg). Fyrisgården (Uppsala).
Tjejer och internet
Tid 2009-2010
Projektledare Kipa Poikolainen
Bidragsgivare Ungdomsstyrelsen
Till projektrapporten
Kartläggning om vad tonårstjejer gör på internet. Svenska studier om ungas internetanvändning samt en intervjustudie bland tonårsflickor 13-18 år utgör faktaunderlaget. I rapporten beskrivs även olika metoder som organisationer och verksamheter använder för att nå tonårstjejer på nätet.
Rapporten visar att tonårstjejer ägnar sig mest år sociala aktiviteter på internet till skillnad från tonårskillar som mest spel och laddar ned filmer och musik. Könsskillnader i ungas internetanvändning uppstår vid ca 12 års ålder. Då är tjejerna mer aktiva på internet än vad killarna i samma ålder är, tjejerna ägnar sig mest år socialt nätverkande på olika communities, skriver egen blogg och producerar egna bilder och filmer. Internet är en viktig arena för att upprätthålla de sociala relationerna.
Genom att en majoritet av tonårstjejer är aktiva på internet dagligen utgör nätet en bra arena för många organisationer att nå tjejer. De sex verksamheterna, Tjejzonen, tjejjouren.se, UMO.se, BRIS, United Sisters och Fritidsledare på nätet, som beskrivs i rapporten använder alla olika nätbaserade metoder för att stötta, informera och nå tjejerna. De flesta av de konkreta verktygen verkar fungera väl – till exempel fritidsledarna möter fler tjejer genom sin nätvandring än på fritidsgården. I tjej-jourernas verksamhet verkar internet tagit över telefonen som kommunikationsmedel.
Internet som en arena för tonårstjejer kan innebära att de testar roller, överskrider gränser, uttrycker åsikter, testar uttryck och kanske flyttar fram sina positioner. De är helt enkelt mycket aktiva och kreativa – visar rapporten.
Ungdomsinflytande, demokrati och empowerment
Tid 2009-2011
Projektledare David Nilsson
Bidragsgivare Allmänna Arvsfonden
Ett treårigt projekt som syftar till att stärka delaktighet, demokrati och ungdomars makt över sina egna liv (empowerment).
Deltagande fritidsgårdar är Hässlehus fritidsgård (Borås), Kulans fritidsgård (Lidingö), Lillåns fritidsgård (Örebro),Tjängan (Borlänge) samt Legenden och Treffen (Gävle).
Ledare och unga kommer att på dessa gårdar få utbildning för att öka och stärka sin kunskap och medvetenhet inom kunskapsområdet. Utifrån sina nyvunna erfarenheter ska fritidsledare och unga, testa och skapa olika metoder t.ex. genom egna projekt och evenemang.
I november 2009 träffades alla för första gången på ungdomens hus Tuben i Farsta och deltog i den första utbildningsdagen. Nettan Dahlqvist från Demokratiakademin och Kipa Poikolainen från Fritidsforum berättade hur ett framgångsrikt arbete kan se ut för att öka just ungdomsinflytande på gården och ungdomars egenmakt. Både ledare och unga från gårdarna deltog och fick många tillfällen att prova på olika verktyg som de kan använda hemma, t.ex. café modellen. I slutet av dagen planerade unga och vuxna projektdeltagare tillsammans, hur projektet skall fortsätta och planerade kommande utbildningsdagar.